I
Sverige är glasindustri med tillverkning av
dryckesbägare tidigast känd 1556. Hitkallade mästare;
Andreas Niquedo (Anders glasmakare) och Nichos Brochius,
har för Gustav Vasas räkning fått i uppdrag att förse
hovets taffel med kontinental glaskultur. Bruket i
Stockholms klarakvarter tycks vara nedlagt redan 1565.
De idag äldsta identifierade glasen i Sverige
tillverkades av mäster Peter Keller på gården Stora
Glashyttans glasbruk utanför Nyköping (1581-1593).
Nästföljande bruk anläggs på Bryggholmen i Mälaren. 1587
dateras Johan III:s privilegiebrev för "th/et/ Glasbrwk
som nu är begyntt på Brijtieholmen" till ”glazbrender”
Jost Hoffman, som erhöll dragoxar, hästar och olika
nödvändiga material från kronan. Fogden i Trögds och
Åsunda härader uppmanades att på alla sätt stå till den
tyske mästarens förfogande, eftersom ”med förskrivne
Bruks förfordring skeer oss en synnerlig fordell och
nytte”.
Med vasakungarnas strävan att etablera
kontinental renässanskultur i Sverige är bruket på
Bryggholmen det första av större och allmän betydelse i
Sverige och ett av Enköpings kommuns kanske viktigaste
industrilämningar från vasatid/stormaktstid.
Mästarna på Bryggholmen härrörde samtliga från väl kända
tyska glasblåsarsläkter. 1591 överflyttas privilegierna
till Hans Kofelt (Kaufelt). 1597 avlider Kofelt, hans
rättigheter övertogs av mäster Engelhart Becker, på
oförändrade villkor – på köpet fick han även
"konservera" företrädarens änka.
Dessa tidiga industrietableringar hade fr.a. hovet och
högadeln som yttersta garant, finansiär och beställare.
I september 1608 avlämnade Becker enligt ett bevarat
kvitto till Jakob Vinskänk på Stockholms slott 382 stora
och 686 små glas. Möjligen kunde även en del av
Bryggholmens produkter säljas på tjugondemarknaden eller
köpas av Enköpings handelsmän. Gustav II Adolf skriver
ett brev till ”Glasmästare Mäster Engelhardt Booker
(Becker) 11 maj 1618: ”wij behöffwe een hoop medh
allehanda glass” till en kostnad av ”fijrretijo daller”.
Under Beckers tid på Bryggholmen vet vi
att fönsterglas levererades, vinglas och flaskor ibland
med en finare kvalitet i klarglas. Även åtskilliga
hushållsglas tillverkades, apoteksglas och
laboratorieglas gjordes för Kongl. Proberare-Cammaren
och slottsapoteket.
Så småningom fick mäster Engelhart landsmannen Franz
Kunckel till kompanjon, båda står 1624 antecknade som
djurägare i Vallby socken, strax därefter tycks
Engelhart Becker ha avlidit.
De skrivna källorna kring Bryggholmens glasbruk upphör
på 1630-talet, möjligen i samband med Åke Oxenstiernas
köp av gården 1638. På en karta över Bryggholmen, enligt
uppgift tryckt så sent som 1686 kan dock läsas;
”Glaasbruket ther uti äro 6 Ugnar, twå till att torcka
weden uthi, twå Smeltugnar, twå att torcka glaset uthi,
sedan det är Opererat”.
Med dokumenterad verksamhet i över 50 år
(1587 - ca 1638 (-86?) och med sina över tiden
hitkallade tyska mästare är Bryggholmens glasbruk (under
mark) av hög historisk och arkeologisk dignitet i
Nordeuropa. Fyndmaterialet från hittills gjorda
arkeologiska undersökningar är delvis sensationellt och
mångfaldigar kunskaperna kring periodens inhemska
produktion.
Bryggholmens vägnamn har delvis tillägnats öns
glashistoria och några av brukets dokumenterade mästare.
Kunskaperna kring Vasarenässansens
glasindustri i Sverige är starkt bristfälliga. Endast
vid ett tillfälle har samtida ugnskonstruktioner kunnat
dokumenteras, vid Karl Carlsson Gyllenhielms småländska
Trestenshult, verksamt ca 1620-1640.
Den tidigaste kända arkeologiska insatsen på
Bryggholmen, 1 dags dykningar i Sjöhistoriska museets
regi vid Bryggholmens gårdsbrygga 1964, är den första i
svensk glasbruksforskning med ett marinarkeologiskt
innehåll.
Två mindre undersökningar gjordes på ön 1971-72. Ett
viktigt fyndmaterial kunde dokumenteras, bl.a. skärvor
med diamantristade ornament. Ett fragment från en
optikform är den äldsta bevarade i landet. I huvudsak
tycks dock bevarat fyndmaterial kunna hänföras till ett
av vasatidens bostadshus. Detta är för svenska
förhållanden unika fyndmaterial exponeras i
basutställningen på Enköpings museum.
Undersökningarna 2002/03 kring den nuvarande
gårdsbebyggelsen (mangårdsbyggnad/flygel) har föregåtts
av projekteringsmätningar med geofysisk metod
(slingram/Hm-38) under ledning av Kjell Persson,
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms
universitet. Metoden ger en datorframställd "kartbild"
över olika fysiska omständigheter under mark.
2002 gjordes en rad mindre forsknings- och
sonderingsschakt på den nuvarande gårdsplanen. I
samtliga schakt, utom i ett, återfanns påtagliga
lämningar efter glasbrukets verksamhet. Ett av dessa
schakt, utvidgades under 2003. Här kunde två olika
byggnader identifieras, en av dessa, uppförd i tegel,
kan bindas till brukets verkstadskomplex. På detta
verkstadsgolv återfanns merparten av undersökningens
fyndmaterial. Detta bearbetas f.n.
Glas från Bryggholmen
En lång rad kända glasformer kan identifieras från
tillverkningen på Bryggholmen. Stora skärvmaterial
korresponderar med bevarade kungliga beställningar; " …
giöra Til vårt behoff både fenster glaas, Flaskor
Distelere glaas, dryckes käril alle hande slagz the
beesta som han någen tiid lärt haffuer, och elliest
an/n/et huad wij behöffue …"
Periodens i särklass vanligaste dryckesbägare,
passglaset, som kan påvisas på konungens bord såväl som
på de simplare krogarna i städernas gränder har
producerats i stora mängder på Bryggholmen. Ett
välbevarat passglas från Gustav II Adolfs regalskepp
Vasa, förlist 1628, kan väl ha tillverkats på ön.
Lämningar efter glas tillverkade i latticinoteknik, glas
med bemålade bildframställningar eller glas med
diamantristad ornamentik från de senaste årens
underökningar torde snarast kunna hänföras till det
Oxenstiernska inventarieförrådet. Huruvida dessa
glaskvaliteter tillverkats på Bryggholmens bruk måste
ännu tolkas med stor försiktighet.
Ett maritimarkeologiskt projekt
En "Barthol Ventzel Glasmacher Gesseln",
(glasmakargesäll) dokumenterad i Vallby kyrka 1636, bör
rimligen vara släkt med en rad mästare med namn Wenzel
på Jacob De la Gardies samtida glasbruk på Dagö i
Estland. I Kungs-Husby socken finns en liten vik med
namnet Glasviken. Magnus Gabriel De la Gardie arvtagare
till glasbruket på Dagö ombildar Husby by till en s.k.
ladugård under Ekholmen.
Sambandet mellan Dagö, De la Gardie, glasmakare Ventzel
och Glasviken, med sin säregna namnform, har antagits ha
ett samband med Bryggholmens bruk, med dess hamn och
lastageplats. Dessa uppgifter har under 2003 föranlett
en förnyad marinarkeologisk insats under ledning av
marinarkeolog Oscar Thörnqvist, Stockholm. Arbetet har
hittills resulterat i inledande sonderingsdykningar i
Glasviken och vid Bryggholmens gårdsbrygga.
Undersökningarna på Bryggholmen ingår även i ett större
forskningsprojekt kring vasatidens och stormaktstidens
glasindustri i Sverige (arkitekt Hans Broomé, skrivna
källor och arkeolog Lars G. Henricson, Stockholm,
arkeologiska källor). En monografi över ämnet planeras.
Uppsatser och rapporter
Följande uppsatser och rapporter har hittills
publicerats eller är under bearbetning från olika till
projektet knutna forskare.
Persson, K. 2000-2002. Prospektering vid Bryggholmen.
Rapport. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms
universitet. April 2000, Maj 2001. Med komplettering,
september 2002.
Persson, K. 2002. Prospektering vid Hertig Karls hytta,
Nyköping. Rapport. Arkeologiska forskningslaboratoriet,
Stockholms universitet
Henricson, L.G. 2002 . ”Drycke glass” i Stockholms jord
från 1200-tal till 1900-tal. Ur: Upptaget. Arkeologi i
Stockholm. Samfundet S:t Erik. Stockholms
Stadsmuseum/Stockholms Medeltidsmuseum. 2002. S.
225-236.
Henricson, L.G. 2003. "Johan III:s glasbruk " på
Bryggholmen 1:1, Vallby sn. Enköpings kommun, Uppland -
RAÄ 162. Arkeologisk orienterings- och
forskningsundersökning - 2002. Rapport 2003
Törnqvist, O. & Hansson, J. 2003. Maritimarkeologisk
rekognoscering vid Glasviken, Kungs-Husby socken.
Rapport 2003
Henricson, L.G. 2003. Passglas i Stockholm -
Vasarenässanssen, stormaktstiden och järnåldern.
Fornvännen 98 (2003). S. 108-120
Henricson, L.G. 2003. Glasmaterialet. Ur: Eva Skyllberg;
Glasbrukslämningar vid Stora Glashyttan. Historisk tid.
RAÄ 99, Stora Marsäng 1:3, Bergshammars socken,
Nyköpings kommun, Södermanlands län. Arkeologisk
forskningsundersökning. Arkeologiska meddelanden
2003:12. Sörmlands museum. 2003. S. 15-20.
Henricson, L.G. Petter Kellers glashytta på gården St.
Glashyttan. Etablering av kontinental renässans i
vasatidens inhemska produktion i Sörmland: Ur; Kulturell
mångfald i Södermanland, del 2. Länsstyrelsen i
Södermanlands län.
Henricson, L.G. "Johan III:s" glasbruk på Bryggholmen
1:1, Vallby sn. Enköpings kommun, Uppland - RAÄ 162.
Arkeologisk forskningsundersökning - 2003. Rapport 2004.
(kommande)
|
