Ett
naturreservat skapades 2005 för skogen och naturmarkerna
söder och öster om herrgården. Ett småskaligt jordbruk,
baserad på ekologiska grödor (delvis finansierade med
EU-medel) är gynnsamt för markerna. Här har konstgödsel
aldrig använts, vilket avspeglas i vegetationen mellan
skogsbryn och åker. Tre olika vandringsleder finns
uppmärkta med olika färger runt ön. Två rastplatser med
eldstad och stockar finns vid Salta Skär och
Hästskoviken. Vid Salta Skär finns även en badbrygga och
TC öppet för allmänheten.
Bryggholmen karaktäriseras av ett småbrutet
odlingslandskap som är typiskt för Mälarområdet med små,
flikiga åkrar och lövrika bryn och kullar. Bryggholmens
skogsmarker utgörs av lummiga ädellövrika lundar,
lövrika barrblandskogar, sumpskogar samt delar med
rationellt skött barrskog. Stränderna är omväxlande med
blockrika skogsmarker, klippor och hällar,
strandsumpskogar och strandängar. Närmare Bryggholmens
gård kan man ströva i ädellövrika marker karaktäristiska
för många av regionens herrgårdar.
Öster
om gården finns rester efter "Lillesjön", idag endast
med några kvardröjande vattenspeglar. På 1686 års karta
meddelas att "Lille Siön, Om Wåhren Fås ther Ruudor
elliest Fiskas ther inthet och är mestedels igengrodt".
Bryggholmen har mycket höga naturvärden. Här återfinns
en rad värdefulla naturtyper med en hög artrikedom.
Ungefär 20% av Bryggholmens skogsmark utgörs av
nyckelbiotoper, områden som anses vara viktiga
livsmiljöer för hotade arter. Ett par av de funna
arterna kan endast återfinnas på ett fåtal lokaler i
Sverige. Misteln kan sägas vara en karaktärsart för
Bryggholmen. Misteln är Västmanlands landskapsblomma,
sällsynt i Uppland och är här fridlyst.
Ön har även mycket höga värden för friluftslivet.
Strävan kommer att vara att utveckla detta till
attraktiva strövområden och utflyktsmål, med vårdade
vandringsleder och rast- och badplatser.
Bryggholmen ingår i EU:s lista över regionens
prioriterade områden (Mål 5b, skärgården -
natur-/kultur) (Arnö, Bryggholmen, Ängsholmen och
Flatgarn).
Bryggholmens trädgård och park
Trädgården på Bryggholmens herrgård
befinner sig under utveckling mot fornstora dagar. Vid
en inspektion kan fortfarande spåras en omfattande äldre
odlingskultur med intensivt utnyttjade trädgårdsland.
Rader av bärbuskar har symmetriskt flankerat
mangårdsbyggnaden. Blomstrande pioner och rosenbuskar
finns nu tillsammans med den stora fruktträdgården,
bestående av nästan 30 st äppel- och päronträd av olika
sorter.
Den långa päronallén längs grusvägen ned
mot gårdsbryggan är hårt åderlåten av ålder och
misskötsel, men kan fortfarande skördas. Bevarade
uppgifter från 1940-tal berättar om 340 äppelträd,
representerande en lång rad olika sorter, ett 15-20-tal
av dessa träd har överlevt. Öns sommargäster kunde
fortfarande in i 1980-tal köpa potatis, frukt och
grönsaker ur den legendariske trädgårdsmästaren Sven
Johanssons hand.
Planer växer nu fram för att återerövra
blomsterprakt och rika skördar ur sin slummer.
Samarbete har funnits med Trädgårdsakademien och
Mälardalens trädgårdsmästarutbildning (KY), båda i
Enköping. Här har bl.a. föreslagits att återuppföra ett
i äldre tid befintligt växthus. Genom en studie från
Riksantikvarieämbetets yrkesutbildning i byggnadsvård (KY-Sala)
föreslås en kryddträdgård med barockanläggningens
arkitektur.
Namnformen "engelska backen" sydväst om
mangårdbyggnaden erinrar om en engelsk park sannolikt
anlagd i samband med uppförandet av den byggnation som
kan dokumenteras med en "Projectritning på
hufvudbyggningen vid Byggholmen". Solitärer i form av
åldriga lönnar, lindar och almar kan härröra från äldre
parkanläggningar. Flera väldiga ekar kan berätta om
erfarenheter från både 1600-tal och 1700-tal.
Ristningen i engelska backen.
I den "engelska backens" östra sluttning finns en text
inhuggen i berget, påminnande betraktaren om romantiken
i tidens anda; "Naturen här så vackert läre - läre oss
känna upphofvets majestät…". Ristningen, signerad G.S.
vars unika monumentalitet har tillkommit 1787, sannolikt
på initiativ från hovjunkaren och medlemmen av
konstakademien Gustav Silverstråhle, "en behaglig
landskaps-teknare, samt skicklig i crayon och lavur med
tusch". Flera teckningar och laveringar från Bryggholmen
bär Silfverstråhles signatur. Silfverstråhle har även
medverkat till en utveckling av Jean Eric Rehns
generalplan över park och trädgård i Hulterstad i
Östergöland 5 år senare. Rimligt är att tro att även
Bryggholmens engelska park har Gustav Silfverstråhle som
uppgovsman.
Genom att i samarbete med
regionalt parkkunnande restaurera den engelska backen
och ta en mellanliggande åker i anspråk, finns planer på
att åter etablera en parkanläggning på Bryggholmens
gård.
|
