Arkeologiska belägg påvisar mänsklig närvaro på
Bryggholmen sedan vikingatid, lösfynd av glaspärlor i
åkrarna kan dateras till 8/1000-tal. Fornlämningar på ön
kan möjligen härröra från järnålder. Kring den medeltida
gården är idag inget känt. Ängsholmen, genom
landhöjningen idag sammanväxt med Bryggholmen, ägdes
under 1300-talet av Sveriges genom alla tider främste
jordägare Bo Jonsson Grip.
Gården kan genom skriftliga belägg hänföras till Gustav
Vasas ”arv och eget”. I ett brev från 1551 skriver
kungen: ”…att the motte thet aldra första giffve sich
till Brytieholmen (Bryggholmen) till K M:tt efter wår
alder nådigste fru är ganska siuk”. Hovet reser dock
vidare till Tynnelsö slott. Den efterskickade Valentin
Bardskärare var maktlös och drottningen Margaretha
Lejonhufvud avlider sex dagar senare.
Namnformen ”Brytieholmen” berättar att ön innehades av
en bryte, en förvaltare. Bryten kan ha skött sitt
uppdrag från Husby, en kunglig förvaltningsgård, med
Bryggholmen som tjänstebostad.
"Brÿgg-holmen
uthi Trögdz Härad och Wallby sochn" - 1686
1638
köper Åke Oxenstierna ön från staten. Major Åke
Oxenstierna d.y. omvandlar gården 1682 till ett säteri,
"en lång och låg, rödfärgad länga i en våning".
Bryggholmen "…har vackra Träbygningar, en god Gran- och
Tall-Skog blandad med hvarje handa vackra Löfträn" 1741.
En gustaviansk anläggning, reveterad och med säteritak
möter betraktaren under 1700-talets slut. I detta skede
etableras den engelska park som idag kan identifieras
genom dagens "engelska backe" med sin monumentala text
huggen i berget, daterad 1787.
"Projectritning på hufvudbyggningen vid
Bryggholmen",
1700-talets slut
Dagens huvudbyggnad uppfördes 1864 under brukspatron
Gustaf Alfred Holmqvists första år på Bryggholmen. Den
är uppförd i schweitzerstil, är exteriört välbevarad och
ett ovanligt gott exempel på tidens detaljrika
panelarkitektur. Verandan är tidstypisk med sina rikt
dekorerade lövsågade trädetaljer. Byggnaden är uppförd
över en äldre källarförsedd grund sannolikt från
1600-tal, möjligen från Åke Oxenstiernas säteri.
Flygeln, interiört ombyggd på 1950-talet, bevarar i
huvudsak sin exteriör från gustaviansk tid. Bevarad
ekonomi- och torpbyggnation härrör från 1800-talets
senare hälft.
Bryggholmens herrgård karaktäriseras idag av en relativt
välbevarad gårdsbebyggelse på ett småskaligt jordbruk i
Mälaren från 1800-talets andra hälft. Under mark finns
lämningar efter Vasatidens glasbruk och gårdsmiljö.
Tre torpställen ute på ön, Tystedal, Alvik och Sundet,
alla i sjöläge, vittnar om gårdens stora behov av
arbetsfolk i äldre tid.
1939 såldes Bryggholmen till Enköpings kommun. Avsikten
med köpet var att omvandla ön till sommarrekreation för
stadens innevånare. Stiftelsen Bryggholmens målsättning
är nu att vidareutveckla denna idé.
Efter 1940/50-talets hårdhänta modernisering och
ombyggnad av enskilda byggnader har underhållet
försummats. Dess nuvarande tillstånd karaktäriseras av
vanvård och förfall.
Genom ett samarbete med Riksantikvarieämbetets:
Kvalificerad yrkesutbildning i byggnads- och industri
minnesvård i Sala (KY) har olika kursavsnitt kunnat
genomföras på gården under 2002/2003. Samarbetet avser
att utveckla ett långsiktigt utbildnings- och
restaureringsprogram för gården i sin helhet.
Huvudbyggnaden, Gårdsmedjan, Flygeln, Snickarverkstan,
Äppelboden och gårdens privet har genomgått ett
omfattande restaureringsprogram. "Annikas stuga" står på
tur liksom en servicebyggnad i hamnen, ny stolpbrygga,
bastuflotte och så småningom kommer även stora och lilla
oxhuset att få viktiga funktioner i det framtida
Bryggholmenprojektet. I ladugården finns möjligheter
till framtida djurhållning, vinterförvaring av båtar
m.m.
|
