"Johan III:s" glasbruk på Bryggholmen
I Sverige är glasindustri med tillverkning av dryckesbägare tidigast känd 1556. Hitkallade mästare; Andreas Niquedo (Anders glasmakare) och Nichos Brochius, har för Gustav Vasas räkning fått i uppdrag att förse hovets taffel med kontinental glaskultur. Bruket i Stockholms klarakvarter tycks vara nedlagt redan 1565. De idag äldsta identifierade glasen i Sverige tillverkades av mäster Peter Keller på gården Stora Glashyttans glasbruk utanför Nyköping (1581-1593).
Nästföljande bruk anläggs på Bryggholmen i Mälaren. 1587 dateras Johan III:s privilegiebrev för "th/et/ Glasbrwk som nu är begyntt på Brijtieholmen" till ”glazbrender” Jost Hoffman, som erhöll dragoxar, hästar och olika nödvändiga material från kronan. Fogden i Trögds och Åsunda härader uppmanades att på alla sätt stå till den tyske mästarens förfogande, eftersom ”med förskrivne Bruks förfordring skeer oss en synnerlig fordell och nytte”.
Med vasakungarnas strävan att etablera kontinental renässanskultur i Sverige är bruket på Bryggholmen det första av större och allmän betydelse i Sverige och ett av Enköpings kommuns kanske viktigaste industrilämningar från vasatid/stormaktstid.
Mästarna på Bryggholmen härrörde samtliga från väl kända tyska glasblåsarsläkter. 1591 överflyttas privilegierna till Hans Kofelt (Kaufelt). 1597 avlider Kofelt, hans rättigheter övertogs av mäster Engelhart Becker, på oförändrade villkor – på köpet fick han även "konservera" företrädarens änka.
Dessa tidiga industrietableringar hade fr.a. hovet och högadeln som yttersta garant, finansiär och beställare. I september 1608 avlämnade Becker enligt ett bevarat kvitto till Jakob Vinskänk på Stockholms slott 382 stora och 686 små glas. Möjligen kunde även en del av Bryggholmens produkter säljas på tjugondemarknaden eller köpas av Enköpings handelsmän. Gustav II Adolf skriver ett brev till ”Glasmästare Mäster Engelhardt Booker (Becker) 11 maj 1618: ”wij behöffwe een hoop medh allehanda glass” till en kostnad av ”fijrretijo daller”.
Under Beckers tid på Bryggholmen vet vi att fönsterglas levererades, vinglas och flaskor ibland med en finare kvalitet i klarglas. Även åtskilliga hushållsglas tillverkades, apoteksglas och laboratorieglas gjordes för Kongl. Proberare-Cammaren och slottsapoteket.
Så småningom fick mäster Engelhart landsmannen Franz Kunckel till kompanjon, båda står 1624 antecknade som djurägare i Vallby socken, strax därefter tycks Engelhart Becker ha avlidit.
De skrivna källorna kring Bryggholmens glasbruk upphör på 1630-talet, möjligen i samband med Åke Oxenstiernas köp av gården 1638. På en karta över Bryggholmen, enligt uppgift tryckt så sent som 1686 kan dock läsas; ”Glaasbruket ther uti äro 6 Ugnar, twå till att torcka weden uthi, twå Smeltugnar, twå att torcka glaset uthi, sedan det är Opererat”.
Med dokumenterad verksamhet i över 50 år (1587 - ca 1638 (-86?) och med sina över tiden hitkallade tyska mästare är Bryggholmens glasbruk (under mark) av hög historisk och arkeologisk dignitet i Nordeuropa. Fyndmaterialet från hittills gjorda arkeologiska undersökningar är delvis sensationellt och mångfaldigar kunskaperna kring periodens inhemska produktion.
Bryggholmens vägnamn har delvis tillägnats öns glashistoria och några av brukets dokumenterade mästare.
Kunskaperna kring Vasarenässansens glasindustri i Sverige är starkt bristfälliga. Endast vid ett tillfälle har samtida ugnskonstruktioner kunnat dokumenteras, vid Karl Carlsson Gyllenhielms småländska Trestenshult, verksamt ca 1620-1640.
Den tidigaste kända arkeologiska insatsen på Bryggholmen, 1 dags dykningar i Sjöhistoriska museets regi vid Bryggholmens gårdsbrygga 1964, är den första i svensk glasbruksforskning med ett marinarkeologiskt innehåll.
Två mindre undersökningar gjordes på ön 1971-72. Ett viktigt fyndmaterial kunde dokumenteras, bl.a. skärvor med diamantristade ornament. Ett fragment från en optikform är den äldsta bevarade i landet. I huvudsak tycks dock bevarat fyndmaterial kunna hänföras till ett av vasatidens bostadshus. Detta är för svenska förhållanden unika fyndmaterial exponeras i basutställningen på Enköpings museum.
Undersökningarna 2002/03 kring den nuvarande gårdsbebyggelsen (mangårdsbyggnad/flygel) har föregåtts av projekteringsmätningar med geofysisk metod (slingram/Hm-38) under ledning av Kjell Persson, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Metoden ger en datorframställd "kartbild" över olika fysiska omständigheter under mark.
2002 gjordes en rad mindre forsknings- och sonderingsschakt på den nuvarande gårdsplanen. I samtliga schakt, utom i ett, återfanns påtagliga lämningar efter glasbrukets verksamhet. Ett av dessa schakt, utvidgades under 2003. Här kunde två olika byggnader identifieras, en av dessa, uppförd i tegel, kan bindas till brukets verkstadskomplex. På detta verkstadsgolv återfanns merparten av undersökningens fyndmaterial. Detta bearbetas f.n.
Glas från Bryggholmen
En lång rad kända glasformer kan identifieras från tillverkningen på Bryggholmen. Stora skärvmaterial korresponderar med bevarade kungliga beställningar; " … giöra Til vårt behoff både fenster glaas, Flaskor Distelere glaas, dryckes käril alle hande slagz the beesta som han någen tiid lärt haffuer, och elliest an/n/et huad wij behöffue …"
Periodens i särklass vanligaste dryckesbägare, passglaset, som kan påvisas på konungens bord såväl som på de simplare krogarna i städernas gränder har producerats i stora mängder på Bryggholmen. Ett välbevarat passglas från Gustav II Adolfs regalskepp Vasa, förlist 1628, kan väl ha tillverkats på ön.
Lämningar efter glas tillverkade i latticinoteknik, glas med bemålade bildframställningar eller glas med diamantristad ornamentik från de senaste årens underökningar torde snarast kunna hänföras till det Oxenstiernska inventarieförrådet. Huruvida dessa glaskvaliteter tillverkats på Bryggholmens bruk måste ännu tolkas med stor försiktighet.
Ett maritimarkeologiskt projekt
En "Barthol Ventzel Glasmacher Gesseln", (glasmakargesäll) dokumenterad i Vallby kyrka 1636, bör rimligen vara släkt med en rad mästare med namn Wenzel på Jacob De la Gardies samtida glasbruk på Dagö i Estland. I Kungs-Husby socken finns en liten vik med namnet Glasviken. Magnus Gabriel De la Gardie arvtagare till glasbruket på Dagö ombildar Husby by till en s.k. ladugård under Ekholmen.
Sambandet mellan Dagö, De la Gardie, glasmakare Ventzel och Glasviken, med sin säregna namnform, har antagits ha ett samband med Bryggholmens bruk, med dess hamn och lastageplats. Dessa uppgifter har under 2003 föranlett en förnyad marinarkeologisk insats under ledning av marinarkeolog Oscar Thörnqvist, Stockholm. Arbetet har hittills resulterat i inledande sonderingsdykningar i Glasviken och vid Bryggholmens gårdsbrygga.
Undersökningarna på Bryggholmen ingår även i ett större forskningsprojekt kring vasatidens och stormaktstidens glasindustri i Sverige (arkitekt Hans Broomé, skrivna källor och arkeolog Lars G. Henricson, Stockholm, arkeologiska källor). En monografi över ämnet planeras.
Till början av sidan
Uppsatser och rapporter
Följande uppsatser och rapporter har hittills publicerats eller är under bearbetning från olika till projektet knutna forskare.
Persson, K. 2000-2002. Prospektering vid Bryggholmen. Rapport. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. April 2000, Maj 2001. Med komplettering, september 2002.
Persson, K. 2002. Prospektering vid Hertig Karls hytta, Nyköping. Rapport. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Henricson, L.G. 2002 . ”Drycke glass” i Stockholms jord från 1200-tal till 1900-tal. Ur: Upptaget. Arkeologi i Stockholm. Samfundet S:t Erik. Stockholms Stadsmuseum/Stockholms Medeltidsmuseum. 2002. S. 225-236.
Henricson, L.G. 2003. "Johan III:s glasbruk " på Bryggholmen 1:1, Vallby sn. Enköpings kommun, Uppland - RAÄ 162. Arkeologisk orienterings- och forskningsundersökning - 2002. Rapport 2003
Törnqvist, O. & Hansson, J. 2003. Maritimarkeologisk rekognoscering vid Glasviken, Kungs-Husby socken. Rapport 2003
Henricson, L.G. 2003. Passglas i Stockholm - Vasarenässanssen, stormaktstiden och järnåldern. Fornvännen 98 (2003). S. 108-120
Henricson, L.G. 2003. Glasmaterialet. Ur: Eva Skyllberg; Glasbrukslämningar vid Stora Glashyttan. Historisk tid. RAÄ 99, Stora Marsäng 1:3, Bergshammars socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Arkeologisk forskningsundersökning. Arkeologiska meddelanden 2003:12. Sörmlands museum. 2003. S. 15-20.
Henricson, L.G. Petter Kellers glashytta på gården St. Glashyttan. Etablering av kontinental renässans i vasatidens inhemska produktion i Sörmland: Ur; Kulturell mångfald i Södermanland, del 2. Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Henricson, L.G. "Johan III:s" glasbruk på Bryggholmen 1:1, Vallby sn. Enköpings kommun, Uppland - RAÄ 162. Arkeologisk forskningsundersökning - 2003. Rapport 2004. (kommande)
